En resa genom 2013 Medarbetare i fält Årsredovisning
SYDSUDAN /
Torka och temperaturer som klättrar upp mot 50 grader. Översvämningar när regnet äntligen kommer. Det extrema klimatet skapar stora utmaningar i flyktinglägren i Upper Nile i nordöstra Sydsudan. Under 2013 drev Läkare Utan Gränser 3 sjukhus och 7 kliniker i området där fler än 100 000 människor hade sökt skydd.
Bakgrunden till flyktingströmmen är konflikter i Sudan, på andra sidan gränsen. Många flyktingar har vistats i lägren i ett par år redan och har inga stora förhoppningar om att kunna återvända hem inom en snar framtid.
Batul Gambi Bondogi och hennes son Biktor sökte upp Läkare Utan Gränsers klinik i Jamam i april 2013. Hon berättar:

– När soldaterna attackerade vår by flydde vi ut i djungeln. Men de bombade överallt. Människor led oerhört. Vi hade bara rötter att äta. Vi drabbades av malaria men hade inga mediciner. Och inget vatten att dricka om det inte regnade. Vi hade just anlänt till byn Benwhyu och druckit kaffe när planen attackerade på nytt. De släppte tre bomber där vi satt. Två av mina bröders barn dog omedelbart. Biktors arm trasades sönder. Det var blod överallt. Min dotter träffades av splitter i magen och dog senare på kvällen. Hon blev bara fem år.

Biktors arm har inte läkt ordentligt och på kliniken beslutar teamet att skicka honom med bil till en stad i närheten där en röntgen just ska installeras.

Läkare Utan Gränser har arbetat i Sydsudan sedan 1983 och hade under året ett 20-tal projekt i nio av landets tio delstater. I flyktinglägren i norra Sydsudan bistod vi också med vatten och sanitet och med utdelning av myggnät och förnödenheter. Vi hade 2 917 nationella och 228 internationella medarbetare på plats i Sydsudan.
Sydsudan / Sjukvård i skottlinjen
I Sydsudan bröt interna stridigheter ut under året. För patienterna var det ibland omöjligt att nå fram till klinikerna. Samtidigt fortsatte flyktingkrisen i norra delen av landet.

D e första skadade anlände på kvällen. En rostig pick-up lämnade av fyra unga män med skottskador utanför Läkare Utan Gränsers sjukhus i Lankien, två av dem med livshotande skador i buken och de andra med skottskador i benen. Bara några timmar tidigare, när solen äntligen började gå ner efter ännu en stekhet dag, hade teamet på sjukhuset och några ur lokalbefolkningen spelat volleyboll.

Men saker och ting förändras snabbt i Jonglei i Sydsudan. I ett decennium har delstaten varit skådeplats för ett allt mer omfattande – och ofta dödligt – våld mellan de tre huvudsakliga folkgrupperna i området, dinka, murle och lou nuer. Det var också här som det första inhemska upproret bröt ut efter Sydsudans självständighet 2011.

De män som anlände till vårt sjukhus den här kvällen var alla nuer, men tillhörde olika klaner. Samtidigt som vår personal försökte stabilisera patienternas tillstånd var man därför tvungen att reda ut vem som tillhörde vilken klan för att kunna placera dem på olika avdelningar. Den medicinske teamledaren på plats, en afghansk sjuksköterska, ändrade omedelbart besöksreglerna så att varje patient endast fick ha en familjemedlem, och endast kvinnor, på besök åt gången. Dessutom visiterades alla besökare, både män och kvinnor, innan de släpptes in på avdelningarna.

Den här händelsen är bara en av många liknande som inträffade i Sydsudan, världens yngsta nation, under 2013. Interna strider ledde till att tiotusentals människor flydde och många av dem tvingades ta skydd i bushen, utom räckhåll för sjukvård, mat och rent vatten. I december bröt strider ut i huvudstaden Juba som sedan spred sig till andra delar av landet.

Till Yida-lägret i Unity State kom allt fler flyktingar under året. Vi gav primärvård och behandlade barn mot undernäring, malaria, diarré och luftvägsinfektioner.
Sommaren 2013 nådde barnadödligheten i Yida-lägret alarmerande nivåer. Läkare Utan Gränser drog igång en vaccinationskampanj mot pneumokocker som bland annat orsakar lunginflammation.
Siama föder sitt tredje barn i förlossningstältet på kliniken i Jamam-lägret, 1 maj 2013.

För Läkare Utan Gränser blev det allt svårare att bistå med sjukvård, trots att behoven var enorma. Under året blev flera av våra sjukvårdsinrättningar plundrade, förstörda och nedbrända. I augusti attackerades en av Läkare Utan Gränsers bilar i huvudstaden Juba av en grupp beväpnade män. Detta trots att bilen var tydligt markerad med organisationens logotyp. Två medarbetare skadades allvarligt och en av dem dog två dagar senare.

I Pibor i delstaten Jonglei plundrades och förstördes Läkare Utan Gränsers sjukhus i maj. Det var det enda riktiga sjukhus som fanns i området med en befolkning på flera hundratusen. Strider i delstaten tvingade under våren och sommaren stora delar av befolkningen på flykt och många gömde sig i bushen i veckor eller månader. Till Läkare Utan Gränsers vårdcentral i den lilla byn Gumuruk – den enda vårdinrättning som fungerade efter att sjukhuset förstörts – kom närmare 100 patienter om dagen med sjukdomar som var ett direkt resultat av tiden i bushen, som lunginflammation och andra luftvägsinfektioner, malaria, diarrésjukdomar och även undernärda barn.

I maj förstördes Läkare Utan Gränsers sjukhus i Pibor och 100 000 stod utan sjukvård.
– Många av våra patienter berättade att de var alltför rädda för att återvända till sina byar och städer, trots att levnadsförhållandena i bushen försämrades drastiskt när regnperioden började. De vågade inte heller ta sig till Gumuruk för att söka vård på vår klinik, berättar Katrin Kisswani som under några månader var akutsamordnare för Läkare Utan Gränser i Pibor.

Situationen var mycket svår även på andra håll i Sydsudan. Den flyktingkris som inleddes 2011, när hundratusentals människor tog sig över gränsen till Sydsudan undan strider i grannlandet Sudan, fortsatte under året. I Yida-lägret i Unity State ökade antalet flyktingar drastiskt och behoven av sjukvård var omfattande. I delstaten norra Bahr el Ghazal hade 20 000 människor sökt skydd undan våldet. Våra team bistod både flyktingarna och lokalbefolkningen. Vi satte upp mobila sjukvårdskliniker och utbildade lokala hälsoarbetare i hur man bekämpar diarré, malaria och undernäring, de tre vanligaste dödsorsakerna bland befolkningen. Läkare Utan Gränser fanns även på plats i lugnare områden. Under året arbetade vi i sex av landets tio delstater. Utöver grundläggande hälso- och sjukvård behandlade vi undernäring och sjukdomar som malaria och kala azar.

En miljon hemlösa efter
tyfonen på Filippinerna